Om Tid att flyga (nr. 3 i Vintergatan)

Ännu en Novell, min tredje, När jag var liten trodde jag på allvar att jag kunde flyga. Det satt nog i ända upp till tioårsåldern även om jag var noga med att inte nämna det för någon. När jag var i sexårsåldern bodde vi i Sundsvall, då drömde jag bland annat om att flyga från mitt rum till Stockholm för att hälsa på min kusin. Jag fortsatte som sagt att tro att jag kunde flyga en bit upp i lågstadiet, men har ännu aldrig lyckats. Men vem vet, kanske en dag…

Eller så ska jag kanske vara glad att den förmågan förlänats någon som behöver det mer än jag 🙂